The invincible jacka is here!
Kraven har varit följande;
- Den ska inte sluta vid höfterna utan gå ner en bit på/över rumpan, annars fryser jag
- Den ska vara ordentligt vattentät, ni anar inte hur svårt det är att hitta!
- Den ska vara funktionell
- Den ska vara vattentät
- Den ska INTE vara vit
- Den ska vara vattentät
Ja, det borde ju itne vara så svårt?
ALLA jackor jag har haft har INTE klarat de halländska höstrarna/vintrarna!
Det slutar ALLTID med att jag ser ut som en dränkt katt och blir förkyld.
Detta MÅSTE få ett SLUUUUT, jag står inte uuuuut längre!!!!
Så funderade jag. Och funderade. Och funderade.
Och vipps så kom jag på en superbra idé! :D
Inom vilken sport blir man allra mest blöt?
SEGLING! Då är man ju till och med ute i vattnet ;)
Alltså blev det en seglarjacka á la Henri Lloyd:
Bild lånad från google.com
Jag fick den idag, äntligen! Så jag provade den i stallet nu på eftermiddagen.
Den får helt klart godkänt än så länge! Inga problem att rida eller jobba i, och om den blir smuttsig är den så vattenavstötande att det bara är att torka av den, smaaart!
Det är egentligen fel färg, hade helst velat ha en marinblå eller dyl, men eftersom smutsen gick bort så lätt så är det kanske inga problem...
Fattar dock inte varför huvan ska vara neongul, haha!?
On the road again!
Det känns faktiskt riktigt bra :D
Jag har haft en jättetrevlig helg, och jag ska hälsa på oftare - men det är skönt att komma hem till verkligheten (och Kenny) också...
Det enda riktigt rustigt negativa är att verkligheten = skolan, nu kommer "skolket" ikapp mig och jag kommer behöva plugga som en gnu denna veckan.
Men, ingenting är omöjligt..!
Jag har kommit fram till följande:
Jag är inte sådär psyko-förhäxad av böckerna/filmerna som halva jordens tonårstjejer är, men jag är helt klart förhäxad av Edward (på ett väldigt icke-stalker-eller-patetiskt-önsketänkande-sätt, håller på att ge varenda brud som utvecklat den där sjuka obsession av twilight-pojkarna en snyting! Get real..! Det är faktiskt obehagligt när tjejer blir sådär helgalna...).
I alla fall så gillar jag verkligen böckerna/filmerna på grund av att de är så himla bra skrivna, storyn är så spännade, kärleken är så oövervinnerlig och eftersom att pojkarna är så fantastiskt snygga.
Men samtidigt håller samma böcker/filmer på att ta livet av mig!
Satan i gatan vad jag avskyr kärleksberättelser! De får mig att känna mig oälskad och otillräcklig!
Det är bara att inse; jag kommer aldrig att få en sådan man, och eftersom att jag ändå vet att de finns så kommer jag aldrig nöja mig med något mindre (nu snackar jag inte fanatifostren utan skådespelarna..).
Jag kommer bo i en liten stuga med Kenny i vardagsrummet och that's it.
Tolka det inte fel, jag verkligen älskar Kenny, men jag älskar inte tanken att hon kommer vara det enda jag älskar...
Lite struliga tankar kanske - jag får hoppas att det är något jag växer ifrån snart helt enkelt...
En sak är dock säker; Om jag fick välja, så väljer jag Pattinson - alla dagar..! ;)
Det stora kvalet...
Näääh!
;)
In Karls town
Nu har jag trottsat mig separationsångest från Kenny och åkt hela vägen hem till Värmland!
Närmare bestämt till min syster och Håkis i Karlstad :)
Det är alltid lite omständigt när jag ska åka hit - kanske är därför jag bara gör det en gång på två år ;)
Idag till exempel, så hann jag precis komma in på stationen i Göteborg innan jag fick höra att tåget till Karlstad var inställt och ersatt med bussar till trollhättan (sedan tåg Trollhättan-Karlstad).
Precis så började problemen!
- Först höll jag på att komma på fel buss.
- Sen var det ingen som visste vart den rätta bussen var.
- Tillslut slog jag och en kille med samma problem ihop åra kloka huvuden och hittade rätt buss.
- Så somnade jag och dregglade på bussen (så att en såg mig - pinsamt värre!)
- Sen fick jag skynda mig som en gnu för att hinna med tåget från Trollhättan
- Så precis när jag satt mig ner säger de i högtalaren att detta är tåget mot stockholm, men rättar sig snart eftersom det VAR tåget mot Karlstad. Pust!
Att plussa på detta är att jag hade min stora vinterjacka på mig, högklackade stövlar och en 12kg väska över axeln. Att jag inte föll ihop!
Jaja, nu ska jag kolla på andra säsongen av True bloooood. See yah!
Kenny es mas fantastico!
Tänkte ju hoppa lite idag eftersom jag kände mig bättre i kroppen och ville att Kenny skulle få göra sig av med lite överskottsenergi - och något helt otroligt har inträffat.
Den gamla Kenny är tillbaka! Jag vet inte hur, jag vet inte varför, och jag vet inte ens om jag bör ifrågasätta det. Men det finns inte den mista tvekan hos henne när vi rider an mot ett hinder.
Hon har stenkoll, och även om vi kom fel ibland hoppade hon lätt som en plätt över.
Jag kände inte en endaste gång att hon var tänkt att stanna, hon bara ville över - och det kändes så himla bra!!!
Jag ville dock inte pressa henne, utan hoppade inte högre än 1.10. Men det känns som om vi äntligen är på G nu, ska nog ringa min tränare efter helgen och se om vi kanske kan ta en hoppträning till helgen :D
Elisabeth kom mot slutet av ridpasset, så hon kunde hjälpa mig att höja och filma lite. Vi hann med fyra språng innan kameran dog ;)
Fina fina Kenny!
YEY!!!
Bild kommer så fort jag varit i stallet och provat det!
Biler nedan!
Det är ett "himmelsblått" Amigo Jersey Cooler, superhärlig färg verkligen!
Det var som sagt en riktigt läcker färg, och Kenny passade bra i den :)
Men det var ovanligt långt, alltså gick en bra bit ner på benen, men det var bara koolt.
Nu ser hon ut som en riddarhäst, haha!
OBS!
Jag vet att hon har galet lång man, men eftersom vi är "lediga" nu så får de vara så!
Hennes vinter-isolering, you know.
Plus att mamma tycker att hon är så fin i långman, och hon kommer ju hit snart.
Nej, nu får det vara nog..!
Nu vill jag inte vara sjuk mer!
Och även om jag skulle vara sjuk i morgon tänker jag ändå träna min häst innan hon utgör en fara för allmänheten. Carro ska ju ta hand om henne i helgen, och jag tänker inte låta Kenny vara orsaken till att det händer något med Fröken Orädd!
Ja, då var det bestämt!
I morgon blir det kombination markarbete/hoppning så att all överskottsenergi går ut över hindrena istället för mig eller Carro. Ja, så får det bli :P
Det här är en av de första bilderna på mig och Kenny!
Minst tre år gammal alltså, fränt!
Ha överseende med att den är lite ko-ko, typ mitt huvud som ser helt smalt ut X)
Hahaha!
De har en patient som är en "riktig Lady" och vägrar fisa = no good.
Det hade i och för sig kunnat vara jag...
Men jag knäckte mig totalt när Elliott försökte vara sympatiskt och berättade om
att hennes mamma hade sagt till henne när hon var liten att fisar var demoner inuti hennes
magen, och om hon någonsin släppte ut någon av dem skulle hennes mormor dö i cancer.
Hahahahahahaaaa!!!!! X)
Topp tre!
Denna kan beröra hästeriet, skolan, jobbet - eller något helt annat.
Idag ska det handla om något helt annat!
Nämligen.......
Topp tre bästa köra-bil-låtarna just nu, haha!
Detta varierar väääldigt mycket för mig, men just nu är jag inne i en rockig period, vilket ni kommer märka...
Men man kan som inte lyssna på vad som helst om man kör en gammal 850, haha!
På plats nummero tres har vi:
~ I hate myself for loving you - Joan Jett and the Blackhearts
Har faktiskt aldrig lyssnat på Joan Jett förut, men eftersom den kommande filmen är så uppmärksammad så tyckte jag att jag skulle kolla upp det.
Sen visade det sig att jag hade den här låten på Guitarr Hero (min dolda talang haha)!
Jag vet inte varför jag tycker den är så bra, gillar nog egentligen mer det musikala än texten, den är lite knstig ibland. Men som sagt, det är rrrriktigt rrrrockig och den är kul att sjunga med till ;)
På plats nummero Dos kommer:
~ Gloria - Mando diao (dock radio versionen)
Inget band jag lyssnar på i vanliga fall, men dem spelar den här låten på Mix megapol dagarna i ända och jag gillar verkligen remixen dem gjort (brukar annars tycka mycket bättre om orginalversionerna). Den här hade jag lätt kunnad rocka loss till på lördagskvällarna :D
Och på fööööööörsta plats:
~ Bad things - Jace Everett (soundtrack version)
Såklart! Intromusiken till True Blood - den har verkligen superfastnat i huvudet på mig!
Så klockren röst, och texten är vågad på ett sådant sätt att man inte kan låta blir att bli stormförtjust!
Den här låten är bra, för den får en inte att vilja köra fort - utan man känner sig bara lite lagom kool sådär när man cruisar runt i sitt vrålåk (om man hade haft ett).
Hahahahahaahahahahahahahahahaa!!!
Ja, det var en den första Tre i Topp i alla fall - ska komma på något mer intressant nästa gång det blir dags ;)
Dumma hoppträning!
Jag hade totalt glömt att det skulle vara hoppträning i vårt ridhus idag!
Så när jag kom till hade gjort klart allt och var på väg att börja rykta Kenny får jag reda på att ridhuset bara är ledigt i 25 minuter till! Aaaa!
Så det var bara att ta ut henne i linan och låta henne springa av sig lite, för ute gick det inte att vara (regn och vind som bara tusan). Jag hatar när det blir sådär fel!
Det här rubbar ju hela min plan!
Jag hade ju tänkt att rida ett genomgående dressyrpass i dag, för att hoppa lite i morgon och rida ut en sväng innan jag åker hem på fredag! DUMMA hoppträning!
Men å andra sidan hade jag knappast orkat rida speciellt mycket idag, blev helt slut i kroppen efter att ha mockat och så... No good.
Men, jag tänker ändå utmana ödet och hoppa lite i morgon :)
Men kombinera det så att det blir mycket dressyr också. Tänkte till exempel prova lite hinder på serpentinbågar.
Kenny fick i alla fall en ny banan-lek-grej till sin Likit-holder!
Hon gillar dem skarpt:
Bild lånad från http://www.likit.co.uk/
Likit är kul, för de finns i en massa olika färger och smaker. Efter en nogrann undersökning har vi kommit fram till att Kenny gillar BANAN bäst, men att även äpple och cherry är goda ;)
Morot är dock förvånande nog ingen favorit...
Nu kanske ni tycker att min häst är lite bortskämd med alla dessa leksaker. Men det har likswom bara blivit så...
Hon höll bokstavligt talat på att bli galen av tristess under sin långa konvalecens för två år sedan, och som matte gör man då allt för att försöka underhålla sin lilla häst.
När jag då märkte hur bra det var för hennes psyke att hela tiden kunna göra saker så såg jag ingen anledning till att plocka bort dem. Kenny är en väldigt speciellt, komplicerad, nervig häst - och om lite leksaker får henne att vaqrva ner lättare så är jag bara glad för hennes skull! :D
Jag är inte alltid så smart som jag ser ut...
Jag har ett lysande exempel på det från igår:
Jag är, som ni vet, sjuk och lite svag i kroppen just nu och i sådana situationer inser man hur stor Kenny faktiskt är. Även om hon är snäll nästan jämt, så blir hon väldigt stor och stark när hon är "busig".
Inför gårdagens ridpass hade vi alltså följande förutsättningar:
- Söndag tömkördes Kenny i skitt och lite trav = inget riktigt pass
- Måndag gick jag med Kenny i ridhuset och hon blev lite "galen" = inget riktigt pass
- Jag var sjuk och svag
- Kenny var helt galet pigg
- Det regnade inte
Eftersom det inte regnade tänkte jag att det skulle vara mysigt att rida ut en sväng, och egtersom det var så länge sedan vi red barbacka så tänkte jag att vi kunde ju skippa sadeln. Alltså:
- Ingen sadel
- Galet pigg Kenny
- Svag matte
- Blåste ganska mycket = Kenny blir busigare av det
Vad tror ni hände?
Ja, jag kan ju säga att det slutade med en superlycklig Kenny (eftersom hon galopperat galet fort genom skogen ca 1 km) och en så anfådd matte att jag nästan inte fick luft.
Tror ni att jag hade ont i halsen sen eller?
Tror ni att jag idiotförklarade mig själv sen eller?
Tror ni att jag satt kvar eller?
Ja.
Ja.
Otroligt nog; Ja.
Idag ska vi rida dressyr i ridhuset tills någon av oss stupar!
Kan dock sätta en slant på att det blir jag, haha..!
Veckoplanering denna vecka!
Den ser ut ungefär såhär:
Måndag: Typ vila - skrittde (och blev galen) i ridhuset
Tisdag: Rida ut en sväng
Onsdag: Lite hårdare markarbetespass i ridhuset
Torsdag: Bomarbete, och om jag mår bättre; lite hoppning
Fredag: Uteritt
Lördag: Carro-time
Söndag: Carro-time
Vad Carro hittar på beror lite på väder och vind. En av dagarna ska Kenny vila, och den andra rider de ut alternativt lite markarbete på banan.
Lite roligt negativ ^^
Åååååååh!!!
Jag har världens abstinens, och då har jag inte ridit på två dagar... Inte bra..!
Jag kommer på en hel massa övningar som jag vill prova, och med tanke på hur galen hon var igår måste jag nog rida idag. Det får sjukdomen faktiskt tåla..!
Men det blir nog en extra semestervecka det här. Dels för att det inte blir någon Pay n Jump nästa vecka, och dels för att jag ska åka hem till helgen. Hem till Värmland.
Det var ruskigt länge sedan jag var hemma, så vi ska ha en stor familjejullunch på Apertin.
Det ska bli mysigt - och Carolin No-fear (a.k.a Carolin Orädd) ska ta hand om Kenny.
Carro är Kennys extra matte och hästskötare nummer ett! :D
Hon är den enda som jag vågar lämna Kenny med, eftersom Kenny är en sådan speciellt häst.
Carro är så bra med henne, för hon låter Kenny vara sådär knäpp som hon är och när hon gör något konstigt försöker Carro bara förstå sig på henne och blir aldrig arg.
Det är skönt för både Kenny och mig.
Hon är också den enda som får rida Kenny när jag inte är med, eftersom Kennys utbildning är så känslig. Ett felsteg kan stå oss så himla dyrt att det känns onödigt att riskera det. Men Carro kan rida Kenny utan att ställa massa krav, utan att mästra - och det är väldigt skönt!
Men som sagt, nu sitter jag här i all min sjukliga prakt och inser att jag måste åka och köpa impregneringsmedel till Kennys täcken. Usch vilken kraftansträngning...
But a (wo)man's got to do what a (wo)man's got to do...
Jahapp..!
Inge kul alls faktiskt; ont i halsen, ont i huden, ont i kroppen, allmänt trött och lite feber (bara en grad typ).
Det var dock betydligt värre i morse än nu - så förhoppningsvis går det över fort ;)
Kan ju också nämna att jag hatar vädret! Och att vi inte har något ordentligt torkrum för täcken i stallet. Det är verkligen i superanläggning, men det fattas verkligen ett torkrum!
I nuläget tar det omkring 3-4 dagar för ett täcke att torka. Det betyder att jag har fått stå på huvudet i Kennys garderob och rotat fram hennes allra första regntäcken som inte passar längre.
Det i sig är ju också lite skrattretande - vem förutom jag har en 10-åring som växer ur sina täcken!?
Så nu har hon alltså tre täcken på tork, var av ett verkligen täcker hela rumpan på henne, ett täcke som måste impregneras och två för små, men torra än så länge, som jag letat upp på loftet (var av ett har ett hål).
Kul..!
Hösten är inte den ultimata häst-årstiden. Helt klart inte.
Som Miss independent-och-hästägare var det ju bara att pallra sig till stallet i all min sjukliga prakt och börja mocka. Elisabeth hade dock varit en ängel och gjort i ordning Kennys höpåsar! <3
Kenny var väldigt frustrerad dagen till ära, hon förstod inte alls varför jag var så grymt trååååkig!
Därför bestämde hon sig för att liva upp stämningen lite när jag (med grimma+longerlina) tänkte gå med henne 15 min i ridhuset. Hon var väldigt på G, så jag tänkte att om hon får trava av sig lite på linan lär det väl inte skada. Hon.Var.Helt.Galen. GALEN I tell you!
Hon skrämde livet ur ponnymaffian som red i ridhuset med sina mega-caprioller, bocksprång och glädjetjut.
Inte en bra dag att inte ha krafft att hålla emot kan jag ju säga. Efter något varv stannade hon dock. Tvärstannade och blåste upp sig till den milda grad att jag trodde hon skulle lätta från marken..!
Hon är ju onekligen väldigt snygg när hon står där med sin lockiga man och svans och helt enorma svarta ögon - men ändå. Hålla på att köra med matte på det viset går inte för sig..:P
Sedan åkte jag förbi Hovgård och köpte en stooor säck med morötter till henne. Morötterna i den säcken är helt groteskt stora, måste nog ta kort på dem i morgon X)
Sist men inte minst så har jag beställt en ny regnjacka till mig att ha i stallet idag (är så sjukt trött på alla som regnar igenom. En seglarjacka ska väl i alla fall tåla lite halländskt regn!?) och så kunde jag inte låta bli ett matchande täcke till Kenny - hon behöver ändå ett nytt svettäcke, då kan jag slänga något gammalt ;)
Det var egentligen inte meningen att de skulle matcha, tänkte inte på det förrens efteråt. Jaja, ska ta bild på dem när de kommer i alla fall - så får vi se om det blir snyggt eller inte ;P
Det var en gång en liten lite gris, gris, gris
Denna lilla gris blev sjuk, och smittade en massa andra grisar som i sin tur smittade en massa männskor.
Under hela den här tiden, med alla larm om dödsfall och uppmaningar till vaccinering, så har jag levt i förnekelse.
"Neeej då, jag kommer inte bli sjuk - absolut inte av någon grissjuka!" eftersom jag är helt övertygad om att det snart kommer en mycket värre influensa, och då kommer inte det här vaccinet fungera ändå.
Efter att jag läste Biologi B (mikrobiologi och genetik) och fick förklarat för mig att man inte behöver oroa sig så mycket för att mänskligheten kommer utplånas av den globala uppvärmningen eller aids, eftersom de muterade bakterierna som är immuna mot penicillin kommer ta kol på oss innan de ens har blivit riktiga problem...
Kul. Uppiggande.
Därför har jag i alla fall bestämt mig för att inte vaccinera mig mot svinis.
Nu är det så att jag varit pigg och glad hela dagen, men igår eftermiddag var jag på apoteket för att köpa brustabletter och hamnade brevid en kvinna som köpte TVÅ LITER hostmedicin, bland annat.
För en tiondel sekund tänkte jag "Hoppsan, tänk om hon har svinis och så blir jag smittad nu - otur".
Ganska exakt ett dygn efter denna incident (a.k.a idag klockan fem) började jag känna mig lite olustig.
Därför satt jag och myste framför tv en stund och åt en chokladbit. Konstigt nog fungerade inte detta...
Så jag tog en mysig varm dusch och tog på mig morgonrocken och en ansiktsmask.
Så rostade jag ett bröd och tog en kopp te.
Det hjälpte inte heller. Nu sitter jag här och har ont i skinnet och ont i halsen. No Good!
Herre jävlar!
Tänk om det är svinis!?
Tänk om jag fått grissjukan, folk har ju faktiskt dött!?
Nu, om ni ursäktar, så ska jag gå in i köket och äta vitpeppar, vitlök, c-vitamin tabletter och jag vet inte allt vad jag kan hitta...
Godd Lack till mig!
Usch vilket väder..!
Är faktiskt ganska besviken på Bucastäcket... Måste köpa impregneringsmedel till det nu i veckan.
Eftersom det regnat och blåst så var Kenny lite stel, därför blev det ingen ridning idag utan mycket rykt och lite tömkörning (mycket skritt, bara lite trav). Hon börjar faktiskt bli riktigt fin nu! :D
Såhär ser Kenny ut när vi tömkör:
Som ni ser är vi inte så ambitiösa än, men när vi framtiden börjar bli bra på det ska jag investera i ett par riktiga tömmar och verkligen använda tömkörningspassen i utbildningssyfte. Just nu gör vi det bara för att vi båda tycker att det är ganska kul ;)
Jag hade ett litet dilemma som ordnades upp idag också. Oftast så tömkör vi ju när Kenny är lite spänd i rygger, för att jag inte vill sitta på ryggen och belasta den då. Men så är det oftast ländryggen hon blir stel i, och den skyddas ju inte helt när jag använder ett ridtäcke till gjorden. Men så kom jag på att jag ju kunde använde Golden stribe-filten! Den är en supertjock yllefilt, och den värmer utan tat hon blir överhettad av den - superbra!
EDIT:
Hahaha, såg först nu att hon ser ut att vara jätteöverbyggd på bilderna - det är filtens fel, och antagligen kamerans vinkel. Hon ser inte ut så IRL, haha!
Barbacka-hoppning!
Ja, jag försöker ju vara kreativ i hoppningen nu för att få Kenny att tycka att det är roligt och enkelt.
Efertsom jag och Kenny rider barbacka ganska ofta (för att det är så mysigt, och för att jag kommer åt henne så bra då) så kändes det naturligt att prova att hoppa lite barbacka.
Jag gjorde ju det för några veckor sedan i hagen, om nu minns?
Men idag fick det bli några skutt i ridhuset. Kameran var med, så det blev en liten filmsnutt innan batteriet tog slut.
Lägg märke till hur jag försöker lugna ner henne efteråt, i turbotraven - haha!
OBS! Avstånden är lite trånga, men jag ville ha någon broms-hjälp..!
Lilla söta Kenny!
Teoriprövning uppskjuten på obestämd tid.
Det verkar som om jag får vänta tills januari 2010 innan jag får prova min teori om att bara träna gymnastikhinder hemma och hoppa en massa pay n' jumps eftersom Kenny tycker att det är roligast.
Hade ju planerat att vara med på en sista clear round-hoppning nu i början av december på Halmstad FRK's anläggning, Mickedala, men de verkar som om de har ställt in den för att göra plats för en Peter Eriksson träning.
well, that's life! Vi får ta det en annan gång istället.
Hur som helst fick det mig att minnas senast jag var med på en clinic för Peter, det var döden - jag var så himla nervös. Det var i våras när jag fortfarande gick på Plönninge, och jag hade sagt att jag gärna ville vara med (helst då på Kenny eller den av skolans hästar som jag hopptränade med). Men icke!
Jag skulle vara med i unghästgruppen på en häst jag aldrig ridit förut.
Men det var bara att rycka på axlarna och tänka, jaja - man får väl göra det bästa av situationen, med lite tur så går det jättebra. Hästen är kanske jättesnäll.
Nej, det var hon inte!
Hon var jättenervös hon också och var rädd för publiken, för hindrena och för Peter. Hon stegrade sig hela tiden men hoppade i alla fall hoppade som satan i gatan, jesus vilka språng!
När man blickat tillbaka såhär gick det väl helt ok, jag och hästen kom ändå ganska bra överrens - och Peter korrigerade ingenting jag gjorde utan ansåg att jag gjorde allting rätt - och det är ju alltid skönt när de tycker det.
Så jag ska nog åka och kolla på träningen i stället för att hoppa själv. Ofta lär man sig ju grymt mycket på det också :D
Det här är i alla fall stoet jag hoppade med då:
e. Wetano ue. Amiral
Bild lånad av www.plonninge.se
Alla hästar ska ha en boll!
Det hade fått många uttråkade hästar glada och stimulerade :D
Kenny fick sin boll under hennes konvalecensår eftersom hon "dödat" alla andra leksaker.
Kenny är nämligen ovanligt smart när det kommer till sådanna saker, ungefär som Mulle i Min Häst...
Jolly-bollen bet hon hål i ganska snart...
Godisbollen för hundar stampade hon sönder för att komma åt allt godis på en gång...
Samma sak med flaskan som innehöll godis...
Bollen som knöts fast för att hon inte skulle kunna bita den sparkade hon på istället och fastnade i snöret - inte bra...
Tillslut hittade jag den ultimata bollen!
Den är stenhård!! Jag har till och med sett henne sätta sig på den (antagligen i ett försök att krossa den för allt komma åt godsakerna) och den höll :D
Fakta om bollen:
Den är som sagt hård-hård och lite oval i formen så att det är lite lättare för godiset att komma ut. Den har två hål, ett där man fyller på godis och ett där godiset kommer ut(, som är ganska litet). Det krävs alltså en viss teknik för att få ut godiset, men de flesta hästarna lär sig väldigt fort. Faktum är att alla hästarna i de stall jag och Kenny bott i har varit så grymt avundssjuka på Kenny och hennes boll, så en del har fått prova den (till Kennys stora förfäran). Till exempel ett 3-årigt fullblod i stallet behövde stimuland (ja, fullblod ni vet) och henne behövde man inte ens visa att det faktiskt kom mat ur bollen. Så fort man släppte ner den på golvet började hon dribbla. Riktigt fränt faktiskt, hur snabbt de lär sig saker..! I alla fall så länge det finns mat med i bilden ;)
Så här fungerar bollen:
1. Man fyller den med något gott (Kenny brukar få morotsslantar och några dl krafft pellets)
2. Man ger bollen till Kenny som väntar storögt.
3. Kenny ordnar resten:
Bolla lite till höger
Bolla lite till vänster
Kolla om något godis ramlat ut
Om inte, så bollar man lite till
Bollen är konstruerad som så att bara några pelletsar kommer ut åt gången, så kenny kan hålla på ett bra tag med de 2-3 dl hon får i sin boll (som hon får efter ridning när jag åker från stallet).
Jag vet även att en del använder sådanna bollar för att få maten att räcka längre för tex små ponnysar som inte få så mycket :D
HELT GENIAL ÄR BOLLEN I ALLA FALL!
Kenny äääälskar den, och jag vet att hon inte bara står och hänger i boxen, utan gör något kul! Bra för alla!
Edit:
Vart kan man köpa bollen?
Ja, jag har inte lyckats hitta den någonstans på nätet. Men jag vet att dem har den på Hästshopen här i Halmstad, så man kan säkert fråga om ridsportsbutiken där man bor kan beställa hem dem.
Det är alltså inte en gummiboll (som jollyball) utan i hård tjock plast med två hål i.
Priset där jag sett dem har legat mellan 200-300kr - och det är en bra investering för man får en glad häst!
Tömkörning advanced!
Haha, eller ja - så avancerat var det kanske inte ;)
Vi har ju bara provat på det här med tömkörning några gånger, då i ridhuset och det har varit lite svårt med kontrollen även där inne. Idag gjorde jag i ordning Kenny till fullt körbart skick och tömkörde redan ut ur stallet (brukar annars leda henne en stund innan jag börjar använda tömmarna).
Idag tänkte jag nämligen att vi skulle vara i paddocken istället, och började med en riktig daredevil mannöver - vi körde ett varv runt hagarna. Kenny tyckte först att det var lite konstigt att hon skulle gå först, men tillslut insåg hon hur koolt detg var och gnatade iväg i en väldig fart.
Jisses vilken bra skritt hon har när hon vill :D
Sen körde vi lite i paddocken en stund, skritt och trav. Mest skritt - för jag blev så varm av att springa efter henne, och jag vill inte att hon ska gå på volt alldeles för mycket eftersom vi gör det så mycket när vi rider.
Hon var i alla fall riktigt fin, så det var kul.
När vi var klara i paddocken gick vi ett varv runt gården (= en bit på asfaltsvägen till och med) och det var nemas problemas. Tänkte att om det här gick så bra så kanske man kunde köra ut med henne i skogen någon dag - kul!
Svansens återkomst!
Ja det är sant - Kennys svans är på väg tillbaka! :D
Jag kanske ska förklara hysterin...
Det är nämligen så att Kenny hade en tjock, fin lockig svans ända fram tills april 2008 när jag och Kenny skulle på en fem veckors praktik på Flamma Bygget (som för övrigt var oförglömligt rolig!) och dettra krävde ju då en kort transportsträcka mellan Halmstad och Laholm. Till saken hör dock att Kenny efter att det blivit total-fel vid en veterinärstation ibland får panik i transporten och lyckas skada sig på de mest fantastiska sätt (tacka gud för att hon kommit över det nu, men det tog 3 år).
Den här gången hade hon hoppat till några gånger under resan, men inga större missöden, så jag var optimistisk. Vi lastade ur när vi kom fram och kunde inte hitta någgot hål eller blod på hela hästen - skönt! Men så sa mamma "Kolla vilken mega-tova hon har skruppat svansen till". Såklart hade jag glömt linda svansen innan resan!!!
Shit - tänkte jag och kollade efter, mycket noga var det där en mega-tova. Ja, ja, det är väl bara att försöka reda ut. Men så fort jag tog tag i svansen ramlade tovan av. Den ramlade av! Jag hade halva svansen i min hand!!!
Ungefär ett halvår senare hände samma sak igen, fast den här gången hade hon råkat sätta sig ner i transporten och trampat på en slinga av svansen när hon reste sig igen - inte kul!
Kennys svans har alltså fått vara med om en hel del, men nu är den äntligen back on track!
Jag kan ju tillägga att jag nu för tiden använder ett mycket bra svansskydd + att jag flätar och viker upp svansen när vi åker transport :)
Fint fluff-fluff!
Regnställ, flytväst och sylvester
Eventuellt för outfiten kompletteras med riktigt tunga skor - så att man inte blåser bort...
Det riktiga ovädret började ungefär halv tio i morse. Alltså, ungefär en kvart efter att jag ridit ut med Kenny.
Det duggade lite, men blåste inget, så jag tänkte rida ut en liten runda (30-40min) barbacka med hacket.
Kenny var pigg och glad som vanligt, verkade tycka att det var skönt :)
Sen kom regnet - satan i gatan vad det öste ner. När man så trodde att det inte kunde bli värre, då kom blåsten.
Kenny var dock tapper och såg till att vi kom hem tillslut - duktiga lilla hästen!
Sedan var jag tvungen att åka till skolan (som för övrigt gick riktigt bra idag!).
Elisabeth tog in Kenny åt mig vid 3 idag, så kom jag tillbaka till stallet vid 4. Men det hade regnat så mycket att kennys täcke läckt (till och med igenom undertäcket). Jag blev lite smått irriterat - det heter ju faktiskt bucas IRISH TURNOUT. Då ska det väl tåla regn!?
I alla fall så har on antagligen stått och frysit ganska mycket i hagen, för hon var riktigt spänd i bakbenen :(
Det fick mig att besluta mig för att köpa ett Back on Track täcke eller ryggvärmare, för hon spänner sig så väldigt mycket när hon blir kall :(
Men Elisabeth hade satt på henne hennes tjockare innetäcke när hon kom in, så när jag kom var hon torr och hade en massa mat i alla fall. Lilla Kenny!
Första små hoppskutten!
Jag bytte plats på planeringen idag och i morgon så att det blev bommarbete idag, och uteritt i morgon.
Det var riktigt spännande idag, skulle ju prova att hoppa små hinder med pelhamet - och det gick så himla bra!!!
Först värmde vi upp i ca 20 min med mycket skänkelvikningar, öppnor, serpentinbådar med övergångar och halter. Hon var suuuperfin! Sen vad det dags att börja rida på hindrena så smått.
Hindrena stod uppställda såhär:
Det var 21m mellan det blå krysset (50cm) till både det oranga krysset (70cm) och räcket (80cm).
För att räcket skulle vara så inbjudande som möjligt var det uppbyggt av fem bommar som satt tätt ihop, så att det blev ett tydligare hinder och på så vis lättare att hoppa.
Först galopperade vi över det blå krysset på en volt i båda varven, och sedan hoppade vi räcket på volt i båda varven. Att hoppa på volt är verkligen supernyttigt för Kenny, plus att det är en relativt enkel övning.
Sedan hoppade vi blått kryss till räcke, la en stor volt och hoppade sedan tillbaka på orange kryss till blått kryss.
Hon tyckte att det var buskul! Men hon var samtidigt väldigt lydig och jäklar vilken galopp hon fick =D
Jag behövde knappt hålla i tyglarna, utan kunde rida med mest säte - vilket resultreade i en superfin luftiga galopp. Det ska bli spännande att se om det fortsätter gå såhär bra..!
Idag hoppade vi som sagt bara 80cm, men jag tänker höja extreeeeemt långsamt. Varje gång jag ska hoppa (inte bara gymnastikhoppning) så ska jag ha någon med på marken som kan höja "omärkbart" 5cm i taget så att Kenny knappt märker att vi höjer. Sen ska det nog gå!
Läser just nu om bevisföringsformer
När man läser ett sånt här hjärn-knuts-triggande ämne som jag gör, lär man sig att uppskatta exempel väldigt mycker. Författarna till de hjärn-knuts-triggande böckerna kan nämligen babbla på i all evighet om ditten och datten och om man anstränger sig allt man kan så förstår man med lite tur ungefär hälften.
De flesta av författarna eller urfäderna var nämligen även filosofer, det gör det hela vääälduigt flummigt ibland eftersom de gärna mixar fakta med sina egna hypotes-hypoteser. Men som sagt, så inser de efter ett tag hur krånggligt de gjort det för sin läsare och slänger in ett vattentätt exempel som alla förstår.
I like!
Nu har jag, som titeln redan berättat, läst en stund om en bevisföringsform som heter Deduktion.
What? - säger ni
What? sa jag
Och som allt annat var det lite krångligt att förstå vad de menade. Men som på beställning kom exemplet, ett exempel av den store sokrates själv:
Alla människor är dödliga
Sokrates är människa
Sokrates är dödlig
De låter inte alltid så klyftiga de där gamla grekerna - men tack ändå sokrates, nu förstår jag det deduktiva idealet!
We don't need no education
Sitter just nu på skolan bibliotek.
Oh yes, jag var här tio i åtta och lade beslag på den heliga skrift först av alla - Halleluja!
Dock har mina lärare insett sitt misstag att tvinga oss till att lämna in en hemtenta varje vecka, så vi ska lämna in alla fyra den 11/12 istället - Thank you, your highness. Men jag tänker ändå försöka komma igång ordentligt idag :)
Jag vägrar acceptera att jag skulle gått upp halv sju i onödan, it's just not happening!
Ja ja, nu ska jag återgå till att försöka förstå det här med vetenskapsteori (which's just not happening either, men ändå).
So long - långkalsong (som det för övrigt börjar bli dags för om det ska fortsätta vara kallt!)
Dancing queen!
Jag har varit lite orolig för att hon skulle bli stark på det vanliga bettet nu när jag varvar med pelhamet - men hon var bara superfin idag. Hon blev lite springig i den förvända galoppen, men jag tror att det bara var för att hon blev lite stressad eftersom det var fem galopperande ponnisar omkring henne. :)
Övergångarna galopp->trav var lite ostadiga som vanligt, men annars gick hon jättefint ^^
Hon ser faktikst ut som en riktig dressyrhäst när hon har den utrustningen och går så fint, det känns lite overkligt, men kul!
Oh, it is on!
En inofficiell tävling pågår just nu mellan 90% av alla i min klass...
Det förhåller sig nämligen som så, att vi i fredags fick reda på att hemtentauppgiften till den första boken ska vara inlämnad redan nu kommande fradag, och eftersom alla varit så insnöade på grupptentauppgiften från föregående delkurs så har nästan ingen haft en tanke på att fixa nya böcker till denna delkursen.
Problem!
Jag har beställt böckerna, men från bokus och det tar tio dagar innan de kommer - det är galet!
Alla har lite smått panik som man kan förstå.
Nu är det så att skolans biblotek har ett ex av denna nu mycket eftertraktade bok, och jag åkte in till skolan idag för att ägna lite tid tillsammans med denna bok för att fixa den här tentan - men såklart är ju alla andra också ute efter den.
And the race is on...
För att verkligen vara säker på att jag får boken i morgon så tänker jag vara på plats när bibliotket öppnad, det kommer bli tufft - men that's life.
Daz Plan + veckoplanering
Jag har nu bytt strategi, då jag insåg att jag kommer bli knäpp om jag ska försöka fundera ut varför, varför, varför?
Den nya stretagin går ut på att jag funderar på NÄR hon faktiskt vill hoppa och är glad.
Jo, på tävling.
På tävling hoppar hon stora fina språng och det blir endast fel när jag sätter henne i skiten, och det går ju att undvika. Vad är då Daz Plan?
- Att tävla, helt enkelt
Att träna studs och enklare låga övningar hemma, och sedan bara hoppa "på riktigt" på tävling.
Än så länge kommer jag ju bara hoppa 1m, tills det fungerar felfritt och sedan prova 1.10m tills det fungerar osv.
Nu i slutet och början av året finns det mest olika clear rounder - men jag tror det passar ganska bra såhär i början av experimentet.
Jag tror faktiskt att den här planen kan fungera, även om den går emot ganska mycket av allt jag lärt mig innan om tävling och prestation. Om det är såhär Kenny fungerar får ju jag helt nekelt ta hänsyn till det och utforma våran träning så att den passa henne.
Jag kan också förstå den på ett sätt. Om Kenny nu tycker att det är sååå kul att tävla, men eftersom att det inte går så bra på träning nu så blir det ju inga tävlingar, då blir hon oinspirerad och tycker inte att det är kul (i kombination med att jag antagligen gör något fel) och därför är lusten borta. Om hon får komma ut och hoppa lite kanske lusten kommer tillbaka...
Ja, det är planen i alla fall ;)
Veckoplanering v. 47
Måndag: Markarbete - ridhuset/banan ca 30 min
Tisdag: Uteritt - nya rundan ca 30 min
Onsdag: Bomarbete - ridhuset ca 45 min
Torsdag: Tömkörning - skritt + trav
Fredag: Uteritt - längre rundan (älgjakt?) ca 60min
Lördag: Vila - promenad
Söndag: Markarbete - ridhuset/banan ca 45 min
Lugn dag - söndag!
Hon har ju gått tre dagar i rad, riktigt bra dessutom, sedan vilan - så jag tyckte det var dags. Planen är ju ändå att trappa upp ganska långsamt även om hon bara vilade en vecka.
På tisdag är det två veckor sedan hon hoppade och drygt två och en halv vecka sedan hon hoppade ordentligt, så någon gång nu under veckan ska vi ha lite bomarbete och eventuellt lite gymnastikhinder :)
Hon finner sig ändå i att vila nu på ett sätt hon aldrig gjort förut.
Visst, jag måste fortfarande stimulera henne genom promenader eller låååånga ryktstunder, men hon blir inte hispig längre. Kanske lite galnare att leda på bara..;)
Det är skönt att veta i alla fall, att hon klarar av det. Då vet jag att hon kan ha riktig semester ibland!
Jag påbörjade min planering angående julkort idag!
Jag tänker ta fin-fina julkort på mig och Kenny och skicka ut till alla, vuxenpoäng eller vadå? :D
Det hade bara varit så mycket finare om det hade varit snö ute.... Men vi får se vad det blir!
Morgontur i höstvädret..!
Det var lika mysigt som vanligt att åka till stallet på morgonen och rida ut en liten sväng - Kenny tyckte att det gick alldeles för långsamt, men höll sig i skinnet.
Vi red med pelhamet idag igen, och det fungerar faktiskt riktigt bra! Spciellt nu när hon är sådär galet överlycklig varje gång hon får galoppera :P
Det blev mest skritt idag, framförallt på asfalt, men vi travade lite genom vattenpölarna (minisjöarna) på grusvägarna och galopperade upp för galoppbacken. Jäklar vad snabb hon är när hon vill - haha!
Hade med mig kameran och tog några bilder på ridturen:
Vad är det här lurviga för något?
Vad ända in i allt som är heligt kom det ifrån!?
Kenny har aldrig fått vinterpäls innan, håren har bara blivit en gnutta fler - aldrig längre..!
Men nu när hon har vilat så har jag lagt märke till att hon blivit lite ulligare, men inte tänkt mer på det.
Idag när jag red (skritt, trav och lite galopp i ca 20-25min) så blev hon svettig! Både där sadeln legat och på halsen och lite mellan bakbenen - what'sup with that!?
Jag har alltid varit så tacksam över hennes fullblods-gen som inte gett henne urdjurspäls på vintern, och så helt plötsligt slutar det fungera? Vi snackar i och för sig inte så mycket hår, kanske 3mm längre än vanligt. Men det är fortfarande just det, längre...! Det blir till en b-vitaminkur och att se till att hon inte fryser helt enketl, för det är fortfarande inte långt nog för att klippas...
Typiskt!
PS!
I Know you love my paint-work!
Ha Ha Ha Halmstad Högskola
Eller ja, studtals i alla fall..!
Inlämningen av hemtentan och föreläsningarna var ínte jättekul, men det faktum att brandlarmet gick gjorde det hela lite mer spännande! Ett helt hav av människor skyndade (läs: hasade) sig ut ur R-huset och inom 5 minuter hörde man tut-tut-ljud på anvtånd. Och så kom brandbilen. Dock konstaterade en något besviken kille brevid mig att, det var ju faktiskt just bara en. Så hoppade 4 brandmän ut ur brandbilen och mötte upp en man jag aldrg sett förut och så gick de tillsammans in i en annan byggnad. Va fan?
- Ingen slang
- Inget tempo
- Inga order till folkmassan
- Inget action at all!
Sen var det bara att gå in igen. Men lite spännande var det allt där ett tag, när man stod och spejade efter röken som aldrig kom..!
Sedan hände roliga sak nummer två:
Jag kan ju nämna att jag satt och finslipade på hemtentan tills efter tolv, och efter det kunde jag inte sova eftersom jag hettsätit dextrosol och juleskum för att hålla mig motiverad under finslipandet.
Detta resulterade i ca tre timmars sömn den natten vilket gjorde att jag si sådär efter två på eftermiddagen blev lite övertrött.
När jag då sitter där och försöker hålla min studentglöd levande, så börjar jag tänka på alla andra elever som suttit just där jag satt och storögt sugit in all kunskap dem kommit över....
Just då sänker jag blicken för en sekund och tittar ner på bänken där jag ser en inristning bland allt klotter, som utmärker sig bland de andra eftersom det är så djupt inristat och klart tyder på djup desperation:
"KAFFE"
Sen fick jag stoppa in hela halsduken i munnen för att inte börja garva..!
Lets go, go, go!
Efter en veckas vila så är Kenny nu officiellt under igångsättning :D
Hon varvar mellan att vara helgalen, halvgalen och tacksam för att äntligen få jobba igen, men det är bara kul än så länge..!
Vårt nya bett har äntligen kommit också, så det har vi börjat lära känna lite.
Det är ett tvådelat gummipelham med äppelsmak och små skänklar som jag än så länge har delta till eftersom jag inte är så skicklig på att rida med två tyglar och eftersom Kenny är så känslig för hävstångseffekten.
Anledningen till att jag valt att prova att variera vårt vanliga tvådelade gummibett med detta skarpare bettalternativet har ingenting med Kenny att göra. Det är jag som har problem i galoppen eftersom Kenny lätt blir lite stark när hon tycker att det är jobbigt i galopparbetet. I vanliga fall kräver det så mycket ridning från min sida att jag blir trött innan jag fått igenom henne vilket leder till att mina hjälper blir "frustrerade" och tuffare än jag vill. Det leder i sin tur till att Kenny blir osäker och stressad eftersom hon inte klarar av att man blir just tuff i sin ridning. Ja, ni förstår kanske problemet?
För så fort Kenny blir stressad är hela ridpasset "förgäves", då är det bästa man kan göra att skritta ut en sväng istället. Så jag tänkte att om jag med det här bettet kan ge samma effekt som det vanliga bettet för Kennys del, men att mina tygeltag kan vara betydligt mildare - så kanske problemet går att lösa så pass bra att vi sedan kan gå tillbaka till det vanliga bettet.
Det är vad jag hoppas i alla fall!
Jag tror nämligen att pelhamet är för skarpt för att ha i hoppningen, men jag ska nog prova i alla fall.
Det har underlättat en del vid uteritt dock, haha. I vanliga fall har vi haft en avsaktningssträcka från galopp till trav på va 500m, nu bromsar hon faktiskt när jag vill/anser att det behövs och inte bara när hon vill ;P
Såhär är planen för denna veckan:
Måndag + Tisdag: Fortfarande vila...
Onsdag: Uteritt - mycket skritt + lite trav
Torsdag: Ridhuset - skritt + trav med nya bettet
Fredag: Ridhuset - skritt + trav + lite galopp med nya bettet
Lördag: Uteritt - skritt +trav + lite galopp
Söndag: Vila, eventuellt skrittpromenad
Jag har inte bestämt mig för när jag ska hoppa igen, men det blir antagligen lite bomarbete och eventuellt lite gymnastikhinder/studs någon dag nästa vecka..!
Jag vet...
Det går inte en dag utan att jag går och analyserar mitt och Kennys problem.
Idag hittade jag dock ett första steg mot problemlösningen!
Jag fick hur mycket insipration som helst!!!
Detta är en bok för de som är lite mer rutinerade; De som redan kan ganska mycket och som därför inte behöver allting förklart så himla noga. Det är nämligen mer som en bilderbok, med en lite längre presentation av de olika områdena/övningarna/tipsen och sedan följer en liten kommentar eller lätt förklaring till varje bild.
För mig var detta helt perfekt!
I boken tar de upp exakt de saker som jag behövde påminnas om, som exempelvis hur mycket vi ryttare faktiskt inverkar. De visar en bildsekvens (anridning, avstamp, språng och landning) på hur ett "litet" ryttarfel som en sänkt blick påverkar hästans språng - helt galet mycket!
Lika så att ryttarens oförmåga att rida korrekt på böjtspår och att aldrig riktigt "bli klar".
De tar även upp massor av bra övningar, både bom och hopp för teknik, balans, rytm och samspel, löshoppning, hoppning på lina osv.
Yes! När det är dags att sätta igång Kenny igen ska jag verkligen prova deras tips, och verkligen tänka mig för vad jag faktiskt gör när jag sitter i sadel..!
Lite tävling piggar upp...
När första steget mot att fortsätta kämpa är att ge upp
Jag fick världens nervösa sammanbrott i stallet idag efter att jag ställt upp en massa roliga bom/hopp-övningar i hela ridhuset: Travbommar, galoppbommar, studs, travserier m kryss, lätta lydnadsövningar, fem-och-en-halvan.
Det gick bra till en början. Jag hade hacket på eftersom jag bestämt mig för att prova att ha det i hoppningen
(, och jag har ju inte uppdaterat de senaste två dagarna, men guuuud va fin hom har varit i markarbetet! vi snackar alltså 10/10 möjliga på fantastico-skalan!).
Sam sagt - bra början, sedan började hon balla ur när fem-och-en-halva-uthoppet blev 1.10 och jag längde avståndet från hjälphindret.
Hon blev superstressad och slängde sig förbi hindret, och med hacket på hade jag noll kontroll..!
Då provade jag att "låtsas" att vi löshoppade - alltså bara åka med och inte pressa henne. Men då blev det bara ännu värre, och det gick bara ännu fortare.
När hon sängt sig förbi två gånger ramade jag in henne ordentligt, mest bara för att få över henne.
Och visst - hon hoppar. Men till vilket pris?
Hon stressar som bara den före eftersom jag är lite mer bestämd på henne, språnget bli helt enorm, spänt och hetsigt, och efteråt bara drar hon.
Det här fungerar bara inte. Vi kan inte fortsätta såhär..!
Jag blev bara så himla ledsen!
Jag fattar inte hur hon kan tycka att det är superkul och busenkelt att löshoppa 1.40, men så fort jag kommer på vågar hon inte ens hoppa 1.10 utan att stressa sönder sig.
Jag fattar verkligen inte vart det blev fel, vad jag gjorde eller vad som hände...
Hon litar inte på mig längre och det fullständigt krossar mig. Det gör så fruktansvärt ont.
Därför fattade jag följande beslut idag:
Ställa in alla tävlingar, träningar och hopp-pass. Inte påbörja något nytt i dressyren och bara allmänt släppa alla krav på henne, mig och oss som ekipage.
Hon ska få flera riktiga vilodagar i veckan med bara massage och rykt och mys. De resterande dagarna ska vi bara rida ut i skogen eller jogga lite på banan om det är dåligt väder.
Jag hade inte tänkt att hon skulle få en viloperiod förrens december/januari eftersom de är så tunga månader. Men jag vet inte om det här kommer få vara i 2 veckor eller 2 månader - det beror på hennes respons.
Jag tänker inte "tvinga" henne att hoppa så som jag fick göra idag, jag tänker inte hoppa med henne igen förrens hon verkligen vill.
Det får ta sin tid...
Jag och Kenny har gått genom eld och vatten tillsammans, och stött på alla fysiska och psykiska hinder man kan tänka sig.
Men innan har de psykiska hindren alltid kommit från hennes tidigare liv och hennes "mindre bra" erfaranheter, det här är något nytt. Det här är vårt första nutida och gemensamma hinder.
En spärr hos mig som vi inte lyckats identifiera än, som syns genom Kennys agerande.
Felet finns hos mig, symptomen hos Kenny...
Som sagt vet jag inte hur länge det här kommer vara, men bloggen kommer antagligen bli lite dåligt uppdaterad i några veckor framöver...
men jag kan lova en come-back för både mig och Kenny senast till våren på tävlingsbanorna!
