Mål.
Jag tycker alltid att det är så svårt att skriva mina mål för ett kommande år.
Det beror nog dels på att jag tycker att det mesta är så självklart då det sällan handlar om resultat-mål, och dels på grund av att jag och Kenny aldrig fått någon tävlingsrutin - det händer alltid olyckor som gör att vi aldrig kommer till den där tävlingen, eller nåt det där resultatet.
Av någon underlig anledning är vi otursförföljda, varför? Så fort vi är på G händer det något; Kenny sträcker sig i hagen, Kenny stannar på en tävling och fastnar i grinden, Kenny trampar snett i upphoppet osv. Det händer alltid någonting, och därför har jag aldrig riktigt vågat hoppas på att vi ska komma någonstans inom tävlandet.
Men det har också varit ok.

För omkring två år sedan fick jag göra ett val; Hästen eller sporten.
Antingen sattsade jag på hoppningen, och fick då köpa en ny häst och släppa Kenny på lösdrift. Eller så väljer jag hästen, och nöjer mig med att göra det som Kenny klarar av och har lust med, men vilket också innebär att välja bort alla framtida tävlingar. Jag valde Kenny. Utan att tveka.

Men nu har vi kommit till det skedet att det faktiskt går att tävla, vi kan och vi vill. Men det är fortfarande svårt att bedömma i förväg hur långt det är rimligt att gå per säsong eller år. Tänk om det händer något igen? Då får jag inte ha haft för höga ambitioner, så att jag blir för besviken när det inte går. Samtidigt anser jag att man ska sikta mot stjärnorna, även om man ska vara rimlig i sina val och planeringar.

Innan allt gick åt pipsvängen så brukade jag ha som regel att mina långsiktiga mål skulle vara svåra, men realistiska. Det tänker jag ha som regel i fortsättningen också.
Det blir dock lite klurigt med dessa långsiktia mål, eftersom jag inte vet hur Kenny kommer reagera på att åka på så många fler tävlingar, så mycket oftare än vi gjort innan. Om hon är lika glad och fakuserad som hon varit på de senaste tävlingarna kommer 1.20m inte vara några problem, då kanske vi till och med kan debutera innan sommaren och vara med på DM i augusti (finalen brukar gå i 1.25). Men om hon blir hispig och stressad, som hon blivit ibland, kanske man får vänta med 1.20m tills hösten/vintern. Jag hade dock gärna debuterat utomhus...
Hon är så oberäknelig min lilla häst!

Såhär ser i alla fall mina ungefär-mål ut:

Större, långsiktiga mål

♥ Debutera 1.20m
Som jag nämnde ovan kanske det inte blir några problem alls, kanske vi till och med kan starta 1.30m i år, det vet man aldrig. Kanske behöver jag ändra/uppgradera detta mål beroende på hur det går för oss!
Jag har inte heller bestämt ännu om målet ska vara 1.20 regionalt eller nationellt, vi får se hur det går helt enkelt!

♥ Galoppombyten
Om vi ska hoppa en nationell 1.20 så måste hon kunna göra byten utan problem när jag ber henne. Just nu byter hon ju av sig själv inne på banan, men inte i markarbetet eller på träningar. Lite konstigt det där. Innan har jag ju tänkt att så länge hon byter inne på banan spelar det kanske ingen roll, men eftersom jag är en kontrollfreak vill jag gärna kunna bestämma när vi ska lägga in ett byte också...
I nuläget byter hon från vänster till höger med hjälp av en markbom utan problem, men från höger till vänster är det inte alltid hon byter, och eftersom hon går i den förvända galoppen så bra tycker hon inte att hon behöver bya för balansens skull. Så det får vi jobba på :)

♥ Liksidighet/rakriktning
Hon är fortfarande väldigt oliksidig, även om det blivit 1000 gånger bättre. Det måste fortsätta vara vårt huvudsakliga mål i markarbetet för att nästa mål ska kunna uppnås:

♥ Hållbarhet!
Eftersom man inte vet säkert vad det är som fick Kennys obotliga skada i hoven att mirakulöst läka, så känns det som att all vår tid är lånad tid - jag vet inte hur länge vi får ha de såhär bra!
Därför gjorde ju jag en undersökning som mitt projektarbete sista året på gymnasiet om ridning och hållbarhet, där jag samlade ihop nästan alla faktorer som spelar roll och vad det är man ska tänka på för att få en hållbar häst. Det är det all min ridning handlar om, och det är därför allting är så noga med Kenny. Det är inte för att hon ska kunna gå svår hoppning, det är för att hon ska kunna hoppa över huvudtaget.

Detta måste jag fortsätta med så länge hon är i träning, och därför är det vårt allra viktigaste mål.

Kortsiktiga/delmål

♥ 1,00-1,10m stabilt och enkelt

Det här ska vara a piece of cake! Det känns det som redan nu, men rutinen är grymt viktig för både mig och Kenny eftersom vi som sagt aldrig fått någon riktig tävlingsrutin. Utomhussäsongen ska vi utnyttja fullt ut, eftersom det är Kennys styrka och det är då det blir lättast för henne.

♥ Träna!
Jag och Kenny måste komma igår och träna ordentligt! Vi skulle ju ha varit på fler hoppträningar nu i höst, men efetrsom de andra i min grupp har tävlat hela året så gick dem på en ganska tidig vintervila, och därför blev det inga mer träningar förrän efter nyår. Så hoppträningarna ska vi ta tag i på allvar, och träna åt minstonne varannan vecka. Dressyr tränar vi bara för tränare när Danne kommer ner, borde vara dags snart?
Sedan har jag även tänkt på att träna lite terräng i vår. Inte något svårt alls, kanske inte ens för instruktör. Bara så att hon får hoppa över lite stock och sten, och i vatten, så att hon hittar sin inre modiga irländare igen!
Det tror jag hade varit riktigt bra!

♥ Bett-problemet
Vi måste lösa det här med vilket bett vi ska hoppa/tävla på. Ibland går hon riktigt bra på hackamoret, ibland lyssnar hon inte alls på det. Ibland går hon riktigt bra med det tvådelade gummibettet, ibland drar hon mot hindrena och lyssnar inte på mig. Ibland går hon riktigt bar med pelhamet, ibland blir det för skarpt och hon kommer av sig. Ett till problem med både hacket och pelhamet är att jag ibland blir lite efter i språnget med dem. Det fina, och som gör att Kenny trivs så bra med de betten är att man kan rida med lite längre tyglar, men fortfarande ha samma kontroll. Men samtidigt för de långa tyglarna att jag inte är lika snabbt att följa med, i alla fall på lägre hinder. Men det är något jag måste träna upp, och som nog kommer efter hand.
Tillbaka till betten; I nuläget varierar jag mellan dessa tre bett, får se om det är något av dem som funkar bäst i slutändan...

I övrigt har jag några tankar som inte riktigt kan kallas delmål, men som ändå ska uppfyllas:
~ Konditionsträning ska komma igång

~ Styrketräning i form av studs och teknikövningar
~ Se till att Kenny har alla förutsättningar för att lyckas; rutiner, avancera långsamt, hålla stenkoll på henne så att hon altid är pigg och fräsh (ska till exempel köpa ett paket "kolla masken" efter nyår och ta ut tandläkaren) osv.

Nu kommer vi till mina personliga mål

♥ Min Kondition
Intervall träning så fort det blir lite ljusare på eftermiddagarna. Kan inte springa hur mycket som heslt pga knäppa knän, men powerwalka kan jag!

♥ Enklara/klassisk styrketräning
Jag har en atletisk kropp och måste passa mig för att styrketräna för mycket då jag väldigt lätt bygger muskler. Lite som Kenny faktiskt när man tänker på det, haha!
Om jag ska kunna konditionsträna får inte min kropp bli för tung (muskler väger mycket) för att det då som sagt blir onödigt jobbigt för mina knän. Samtidigt behöver jag mina muskler för att orka rida en så stor och svårriden häst som Kenny.Det är mycket att tänka på....

♥ Mina sitsfel
Min satans blick! Jag har ett problem med att jag tittar mellan hästens öron när jag rider, och det stör min ryttarkänsla och gör att jag ibland inte sitter ordentligt på sittbenen utan "finsitter" istället - noooo good!
Det här har jag jobbat på i flera år, på skolan blev dressytränarna helt galna på mig. Det har blivit mycket bättre, men jag tittar fortfarande ner ibland, och det måste jag göra något åt - det är inte snyggt och det är inte effektivt.
I övrigt har jag en ganska bra hoppryttarsits, det är kanske då, som jag nämnde tidigare, att jag komemr lite efter i sprången när jag rider med längre tyglar... Annars så är det ganska skapligt..!

- Tillsammans ska dessa mål (ovan) bidra till att jag blir en effektivare ryttare, att jag kommer till ridning snabbare och som sagt orkar rida Kenny ordentligt. Om jag lyckas med detta kommerr jag inte behöva rida så långa trimmpass för att uppnå samma resultat som våra långe, och ju kortare tid man sitter på hästryggen desto bättre. Det är ändå en extra vikt på ryggen, och ju mindre tid den är där, desto bättre. Det är därför jag är så glad att tömkörningen fungerar..!

Ska även skriva en utvärdering av 2009, men det kommer inte nu. Har bokstavligen fått skrivkramp, haha!