Eftersom jag åkte hem ganska direkt efter danne-träningen och somnade som en gris i soffan, så fick det bli en ganska lång eftermiddagstur i stallet idag.

Först när jag kom dit var en veterinär där och kollade på en av ponnyerna i stallet som hade en svullnad på carpus i går, men den var inte halt idag och ömmar inte - så det är antagligen bara en vätskefyllnad alt. en jättegalla. :O
Sedan gick jag ut och gick en sväng med Kenny i longerlinan. Vi gick ut på den stora stubbåkern bakom stallet som vanligt, eftersom den är full med massa klöver nu - och Kenny blir som helst galen :)
Hon fick springa av sig lite på linan också. Det är ju sinnessjukt att hon kan bli helt slut efter ett ridpass på morgonen, och sedan är hon lika pigg igen på eftermiddagen...
Hon är nog en sån där häst som man egentligen hade kunnat rida två gånger om dagen..!

Jag har gjort ett jättebra byte med Linda i stallet också!
Hon har nämligen en schockemöhle dressyrgjord i svart läder som hon aldrig kunnat använda eftersom den är på tok för liten för hennes häst, men den passar perfekt på Kennys nya dressyrsadel.
Bytet går ut på att jag får gjorden, och att jag i utbyte hjälper henne lära sig longera hennes bångstyriga frieser!

Idag var första longer-hjälp-tillfället.
Det gick riktigt bra faktiskt..! Problemet med Nykle (friesern) är att han inte vill gå ut på en stor volt, utan han bara vänder sig mot en hela tiden. En mycket dålig ovana! Och ofta ganska svår att lära bort, men med honom är det bara viktigt att vara supertydlig och väldigt konsekvent.
Nu i början står jag inte helt still i mitten av volter eftersom han blir förosäker då, och vänder hela tiden. Istället får jag med brevid, ca 4-5m ifrån honom och har honom i en tydlig inramning mellan linan och longerspöt.
Sen får man gå med honom så, och driva hela tiden.
Så fort man berömmer honom gör han halt - jag höll på att bli galen! Men det är extra viktigt att behålla lugnet med honom, blir man arg har han "vunnit".
Jag gjorde på detta vis i båda varven, och la in mycket övergångar skritt-trav för att försöka lära in kommandon, så att han slutar ta berömmet som ett "ok-nu-är-jag-färdig"-tecken.
Sen fick Linda prova, och då blev han tjurig igen och började vända sig innåt igen.
Så till en början gick jag en bit bakom henne med longerspöt så att jag kunde komma till undsättning såfort han gjorde något hyss. Efter några minuter gick han riktigt bra med henne också, och han började söka sig framåt nedåt och röra sig riktigt avslappnat.
Då avslutade vi och klappade om honom ordentligt!

Nu blir det nog några omgångar till, sedan ska Linda nog klara det på egen hand.
Fast jag måste säga att jag fruktar lite inför galoppen, det är inte helt enkelt att kontrollera en femårig friesers luftiga galopp när man sitter på, än mindre om man står på marken och han inte är helt säker i situationen...
Jaja, det tar vi då!

Nykle är den främre, snygg va?