Varje dag innan vi tränsar sätter hon sin panna mot mitt bröst
och så står hon så en stund medan jag kliar henne lite i luggen
och stryker över hennes stora ganacher....
Det är så himla mysigt!
Sedan, när hon är redo att tränsas, tar hon upp huvudet igen och
ser helt nyvaken ut, haha! Älskade Kenny!


Bild från i vintras, idag var vi ute!

Idag stod det tömkörning med galopp och bommar på
planeringen och hon gick över förväntan!
Hon brukar bli lite nonchalant mot bommar på marken när jag inte
sitter på (och ibland även om jag gör det...), men idag var hon
superfokuserad och fick verkligen ta i några gånger för att rädda
sig. Det vi använde oss av var tra galoppbommar på volt.
Det som är så bra med Kenny är att hon har ganska stor trav, så
mellan galoppbommarna passar exakt två travsteg plats!

När hon travat över bommarna några gånger fick hon börja
galoppera. Det gick jättebra de första varven, sedan slarvade hon
lite en gång vilket resulterade i att avståndet kortades med nästan
½ m mellan se sista bommarna och ökade (såklart) med samma mellan
de första. Dock lät jag henne gå på det igen, och hon löste det utan
problem, hon tog ju bara helt enkelt ett stort galoppsprång direkt följt
av ett pyttelitet innan hon fortsatte i normal galopp.
I andra varvet tog hon ett litet följt av ett stort istället, men nuddade
inte bommarna någon mer gång!

Kan ju även berätta att jag inte fick någon reaktion i någon muskel
när jag kände igenom henne idag - skönt!



Känner mig jättepeppad inför tävlingen på fredag också!
Kom på att jag kanske blir tydligare i kommunikationen med Kenny
inne på banan om jag låtsas att jag rider för att vinna.
Det låter kanske lite lustigt att jag säger att jag ska låtsas vilja vinna,
men det är faktiskt sant. Jag har aldrig ridit för placering med Kenny,
vi har alltid bara tävlat för erfarenhet. Jag vet ärligt inte ens hur man
gör eller hur det känns att gå in på banan för att vinna.
Jag antar att jag inte heller vill riskera att bli besviken på Kenny om det
inte skulle gå vägen...
Ja, jag ska prova det nu i alla fall, så får vi se!
Kanske är det den 'extra sporren' som både jag och Kenny behöver...