Vart finns en kameraman när man behöver en!?

Idag skulle jag ha filmat ridpasset! Gud vad hon gick bra idag, som en liten (snarare jättestor) kanonkula!

Jag har varit lite kluven vad det gäller hoppningen just nu. Jag kan inte bestämma mig och vi inte ska hoppa alls ett tag (har iof redan haft en sådan pause, men ändå) eller om vi ska sattsa styrketräning och hoppa oftare men bara gymnastikhinder, eller om vi ska hoppa lite då och då som vanligt eftersom hon tycker att det är så kul just nu...?
Har pratat med min tränare, och hon ska inte ha några fler träningar förrens efter jul då alla har sina hästar på vintervila nu, så i vilket fall blir det egen träning.

Jag har egentligen ingen lust att ha en helt-och-hållet-hopp-pause, eftersom hon behöver hoppa för att hålla humöret uppe och eftersom det är så bra för hennes kropp att hoppa. Jag vill inte heller bara hoppa styrketräning, eftersom hon redan ser ut som om hon går på steroider,haha!

Därför har jag tänkt blanda lite hej-vilt! Ibland bara gymnastik-hoppning, ibland bus-hoppning och ibland lite mer seriös lydnads-hoppning. För i nuläget existerar ingen lydnadshoppning i Kennys värld, all vår hoppning är någon form av strukturerat kaos. Hahaha, det är säkert!



IDAG hoppade vi i alla fall lite seriöst;
En linje längs ena långsidan med fyra små räcken på 50-70cm. Det var bra rytmisk övning där jag och Kenny verkligen fick träna på att hoppa rakt (av någon anledning hoppar vi alltid åt höger, jätteskumt!) och eftersom det var trångt för henne var hon tvungen att både tänka efter och ta i i bland.
Hon blev väldigt gymnastisk och mjuk av detta, och tillslut hoppade vi hela linjen riktigt rakt :)

På den andra långsidan stod det ett ensamt räcke som vi hoppade efter linjen för att vi skulle vara "på väg någonstans" efter linjen och för att Kenny då inte kunde rinna iväg utan jag var tvungen att fortsätta rida.
Linjen var samma höjd hela tiden, och räcket var först 0,90m -> 1m -> 1.10m -> 1.25m!
Sista gången visste jag faktiskt inte varför jag höjde riktigt... Men hon kändes så förbaskat fin, och det är så skönt att hon fått sin goa inställning tillbaka. Nu finns det inte på hennes världskarta att inte hoppa.

Som hon studsade över det räcket på slutet, hon skjöt mig ur sadeln två gånger innan vi hoppade det i perfekt balans, haha! Anledningen till att hon så lätt hoppade mig ur sadeln var nog att jag red i kängor istället för stövlar, som "tur var" var dock kängorna så breda att de fastnade i stigbyglarna, så att jag landade i dem och inte på henne! Grymt duktig var hon i alla fall, och jag är mer laddad än någonsin inför 2010.



Kanske är dags att börja skriva mina mål, och vad vi gjort under -09 :D

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kommer jag hit ofta?

Mailadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0