Det var en gång en liten lite gris, gris, gris

Denna lilla gris blev sjuk, och smittade en massa andra grisar som i sin tur smittade en massa männskor.

Under hela den här tiden, med alla larm om dödsfall och uppmaningar till vaccinering, så har jag levt i förnekelse.
"Neeej då, jag kommer inte bli sjuk - absolut inte av någon grissjuka!" eftersom jag är helt övertygad om att det snart kommer en mycket värre influensa, och då kommer inte det här vaccinet fungera ändå.
Efter att jag läste Biologi B (mikrobiologi och genetik) och fick förklarat för mig att man inte behöver oroa sig så mycket för att mänskligheten kommer utplånas av den globala uppvärmningen eller aids, eftersom de muterade bakterierna som är immuna mot penicillin kommer ta kol på oss innan de ens har blivit riktiga problem...
Kul. Uppiggande.
Därför har jag i alla fall bestämt mig för att inte vaccinera mig mot svinis.

Nu är det så att jag varit pigg och glad hela dagen, men igår eftermiddag var jag på apoteket för att köpa brustabletter och hamnade brevid en kvinna som köpte TVÅ LITER hostmedicin, bland annat.
För en tiondel sekund tänkte jag "Hoppsan, tänk om hon har svinis och så blir jag smittad nu - otur".
Ganska exakt ett dygn efter denna incident (a.k.a idag klockan fem) började jag känna mig lite olustig.
Därför satt jag och myste framför tv en stund och åt en chokladbit. Konstigt nog fungerade inte detta...
Så jag tog en mysig varm dusch och tog på mig morgonrocken och en ansiktsmask.
Så rostade jag ett bröd och tog en kopp te.
Det hjälpte inte heller. Nu sitter jag här och har ont i skinnet och ont i halsen. No Good!


Herre jävlar!


Tänk om det är svinis!?


Tänk om jag fått grissjukan, folk har ju faktiskt dött!?


Nu, om ni ursäktar, så ska jag gå in i köket och äta vitpeppar, vitlök, c-vitamin tabletter och jag vet inte allt vad jag kan hitta...

Godd Lack till mig!



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kommer jag hit ofta?

Mailadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0